Vilken natt. Iselin vaknade och skrek som en galning.
Ont i magen var det visst. Man kanske ska bajsa lite oftare när man börjat få riktig mat?!
När hon väl slutat gråta så fick hon sova mellan oss i sängen.
Eller sova och sova, allt är ju relativt.
Kändes klart mycket bättre att ha henne så nära som det bara går.
 Tur vi ska till helsestasjon idag.
Nu: Kaffe och kärlek!