En timmes buss, 2x50 minuters flyg och inte en tillstymmelse till gråt. Karln bak oss på flyget uppåt konstaterade att det gick ju strålande och var klart imponerad av snällbäbin. Stoltaste mamman i stan kanske?! Sista turen var det lite spralligt i Iselin som inte alls tyckte flygvärdinnan var snäll när hon bad oss sitta ner och spänna fast bältet. Och flörtat med allt och alla som rör sig har hon gjort. En fröjd att resa med är hon min lilla gris!

Och snällaste tjejen som jobbade på Max på Arlanda som var serviceminded som få! Ny på jobbet kanske? Eller bara toppensnäll ändå.

Nu har vi ätit godmiddag och Iselin somnade som en stock. Vi ska sova i stooora sköna sängen. Jag längtar!