Då var vi här igen

Hos Hennings föräldrar å sitt på internet. Idag ringde jag och efterlyste min såndär selvangivelse. Fick prata med en så otroligt trevlig dam som fixade saken åt mig omedelbums. Såna gånger återfår jag tron på norrmän.

Glömde föresten berätta om den fantastiska manliga läkaren som gjorde ultraljudet på mig i söndags. Jag blev så otroligt chockad då han, som man, tänkte på att torka bort allt det kladdiga läskiga så jag slapp göra det halft sittandes. Sen när jag skulle sätta mig upp , så lägger han en hand på min rygg och hjälper mig! Jag har aldrig vart med om nåt liknande, jag är fortfarande i chock och hoppas att han jobbar om jag måste åka in fler gånger!



Och nu har våren äntligen kommit! Imorgon är dte dax för årets första grillning! Jag ska grilla kyckling, och äta tre kilo potatissallad. Gissa om jag längtar! Idag är jag i vecka 27, jag börjar bli lite smått panikslagen, det är ju fan snart dax. Och vars är barnvagnen vi beställde? Den borde ha kommit nu!

Ny säng och sjukhusbesök

Nu har vi köpt säng. Ny och stor och helt fantastiskt underbar. Jag kan snurra hur mycket jag vill, åt vilket håll jag vill, när jag vill. Just lövli! Jag betalar, Henning gör allt jobb med att bära och skruva ihop. Bra arbetsfördelning tycker jag.

Igår fick vi åka en sväg på Ullevål och kolla bäbisen. Jag har inte känt nån bäbis på länge och de tyckte jag skulle komma in. Sagt och gjort. CTG och ultraljud och så fort dte blir min tur, och jag får lägga mig dit, så börjar lillbullen att sparkas. Fick iaf se den, och allt var jättebra och den växtre precis som den skulle. Duktig bäbis! (Känner riktigt hur stolt jag är över den redan).

Annars rullar livet på, jag är sjukskriven och har jag inte ont i magen så kan ni ge er fan på att jag har foglossningen från helvetet. Fast man får ju iaf veta att man lever, och det är ju alltid nåt.





Kalaskulan i torsdags.
24 fullgångna veckor.

Saker jag blir sugen på

  • apelsiner
  • plommon
  • dvärgtomater
  • ost (ni som känner mig vet hur spektakulärt detta är)


Inte bara sådär småsugen, utan äckligt paniksugen så man måste köra lång omväg till butik som man vet har dessa delikatesser. Jag trodde att det här med att vara gravid innebar att man skulle få cravings på svavel, murbruk och diverse annan fettbildande mat. Tji fick jag

Det här med barnvagn

är ett rent helvete. Jag överväger att skippa det helt. Och jag fattar inte varför alla barnvagnsförsäljare tar in 13 vagnar av samma modell (dock olika färg) och sen säger att de inte kan ta in precis alla vagnar som finns pga platsbrist. Nähä, men att ha en i varje färg är tydligen viktigare. När jag blir president...

Idag var vi i Sävar. Det var roligt och gott. Så har vi ätit palt och jag är snortrött.

Party animal och Karate Kid

Klockan var inte ens tio igårkväll när jag gick och la mig. Strax efter det låg jag som en klubbad säl och snarkade om man ska tro min pojkvän. Ungefär 11 timmar senare vaknade jag till solsken och babysparkar.
Henning fick order om att komma och känna, och nog kände han alltid! Första gången han fick göra det, så jag tyckte det var jättekul, han däremot hade lite svårt att bestämma sig om det var mest fantastiskt eller läskigt.

Nu är det äntligen vår!
Och 16 dagar till flytt :)

v 20

Idag har det gått exakt 20 veckor. Bara hälften kvar.
Hoppas inte andra halvan går lika fort som första, då hinner jag inte alls med.
Annars göre bara ont. Ska det vara såhär när man är knappt fyllda 24, hur blir det då när jag är 80??



Henning brukar mobba mig."Tjukke bolle feita" sitter han och sjunger och jag nynnar med.
Vad ska ha kalla mig sen då? Flodhästen kanske..

Blodslit

Idag klockan 06.40 ringde väckarklockan.Och eftersom nån legat och tryckt på min kissblåsa hela natten så har jag inte sovit mer än 4 timmar. Iallafall så var det intressant att vara tillbaka på jobbet. Skönt att ha något att göra även om jag har så helvetiskt ont ibland. För det mesta.

Efter jobbet var viå hämtade massa banankartonger så jag får flytta.Så har jag även fått ringt helsestasjon här på Kolbotn så nästa vecka ska i dit och kika på kulan. Försökte få tag på nån på NAV så jag får nån klarhet i vad som gäller efter kläckning, men det gick sämre. Antar att det är en dag imorgon med.

Nu är jag så dödens död så det finns inte.Jag överväger att sätta mig själv i sockerkoma och sova till imorgon.
Föresten fick vi en bok idag. Om bäbisar. Den ska jag läsa nu.

Good news travel fast

Både igår och idag ramlar det in sms i min pojkväns inkorg på löpande band. (Iaf då och då)
Sånadär gratulerar sms, och alla tycker det är så jävla kul att det ska komma en till bäbis. Och de är det ju, så vem kan klandra dem?

Inatt drömde jag att jag födde, det var spännande. Kan ha lite å göra med att jag igårkväll, när Henning satt och kollade på dålig film satt jag och såg på en serie som NRK gjort om en födeavdelning i Drammen. Varje avsnitt får man se två födslar, det var hur spännande som helst!


Familyplanning

Jag och bättre hälften min satt och pratade lite om kläckningen och att det är fotbolls EM i sommar. Jag kunde snabbt konstatera att är det nån jävla gång Sverige ska komma till final i någotsomhelst intressant fotbollssammanhang så är det förmodligen när jag ligger på förlossningen och ylar.

Taskig planering. Fast å andra sidan är ju chansen nästintill obefintlig att det blir så mycket mer än gruppspel för Sverige, så jag är inte orolig. Inte för det iallefall.




Jag och Elli, redo för fotbolls-VM

(lägg märke till mina sockar!)

Tufft :)

Nu kan jag känna den lill* ordentligt i magen ibland.
Det är hur spännande som helst, och jag riktigt längtar tills jag får se vem som gömmer sig där inne! Fast än kan du får stanna kvar, och bli stor innan du tittar ut :)

Relativt nyvaken är jag. Fast var annat kan man vara när man vaknar snortidigt och inte lyckas somna om. Det är som lite emot min religion att gå upp om klockan bara är halv sex. Fast att ligga och vrida och vända på sig i sängen i 5 timmar borde ju kännas lite överdrivet, men jag lyckades ju somna om!

Fyllesjuk?

Imorse vaknade vi vid sextiden. Pojkvän fyllesjuk som fan och jag bara kissnödig. Kändes sjukt skönt att inte ha det minsta ont i huvet efter en fest :)

Det är för övrigt ett väldigt intressant fenomen det där att gå nykter som fest. Tillochbörja med vill alla bju på öl "ta en öl nu, bara ta vet du". Sen spelar det ingen roll om man säger att man äter starka mediciner, kör eller vad som helst. Det är som inte riktigt accepterat. Det finns två anledningar till att en kvinna inte dricker. 1. Man är döende. 2. Man är gravid. Jag såg visst rätt frisk ut, så alla drog ju genast slutsats nummer två, vilket sen bekräftades av full pojkvän. Han blir sådär överdrivet kärvänlig när han är onykter. Lite gulligt, och jävligt kul när jag kan mobbas dagen efter.

Nu börjar det bli dax för frulle. Jag vill ha pannkakor. Det är visst ganska vanligt förekommande sådär på morgonkvisten har jag märkt. Får man föresten ens säga att det är morgon klockan 2?

Lördagsshopping.

Vi sov till halv ett, sen drog vi in till Oslo för att käka frulla och gå i affärer. Jag har insett att kaggen börjar växa och att det inte är många byxor som är bekväma längre, så nu har jag köpt mina första mammabyxor! På nåt vis kändes det som att jag var värsta lögnaren, och bara köpte dom för att låssas att jag skulle få en bäbis. Men nu när jag har titat på ultraljudsbilden ett tag så vet jag att det är sant.

Vi har nyss käkar kycklingtacos, asgott och jag är mätt som bara den. Lördagar är sköna. Då slipper man ha dåligt samvete för att man sover länge och inte gör nåt nyttigt alls.

Idolbild

Från gårdagens ultraljud.





Oh happy day!

Klockan sex vaknade jag, kissnödig som fan och lyckades sen inte somna om för att jag i detalj låg och planerade samtalet som skulle ta plats på Ullevåls svangerskapspoliklinik. Jag gav och insåg att jag lika gärna kunde klä på mig och åka dit. Väl framme gick det åt helvet ganska fort då ingen där kudne hjälpa mig. Jag skulle just ge upp, när jag insåg att de snälla damerna kanske kunde ringa andra sjukhus åt mig. Jag fick sitta och vänta ett tag, en stund till och lite längre. Sen kom det en barnmorska eller annan dam i vita kläder och sa att jag kunde få komma in. Eh va?

Mycket rikigt. Det var nån som inte dykt upp på sin tid, så jag fick den!! Första lediga tid var inte fören i slutet av april annars, och då är jag ju nästan kläckfärdig. Iallafall var den lilla korven i magen jättelivlig och man kunde se fingrarna på ena handen. Efterosm vi inte trodde det skulle bli nå ultraljud idag så hängde Henning ute i cafet, för han misstänkte säkert att jag skulle bli pinsam och gråta. Kanske lika bra var det, för BM började surra om forstervatten och det i kombination med ultraljudet hade nog fått min käre pojkvän att kräkas. Han är lite känslig för sånt :)

Iallefall såg allt bra ut, 2 armar, 2 ben och 5 fingrar på den handen som gick att se. Jag är i vecka 18 (+0) idag, och beräknad förlossning är 27 juli. Vi försökte oxå se könet, men bäbis vägrade sära på benen så det fick vi inte. Tur nån av oss kan hålla ihop benen :O)

Det är seriöst det första som gått bra med hela den här historien. Åh så skönt att få gjort ultraljudet på allmänt place, dvs gratis istället för nästan 1000 kr. Och plats på förlossning fick jag oxå, så vi slipper åka till Fredsriksstad eller annat opassande ställe när vattnet gått och jag har sitter och ylar av smärta. Heja mig!

En dans på (t)rosor

Ont i ryggen, livmodern, magen och huvet. Så jag vill grina. Till råga på allt så førvæntas jag orka jobba från 8-4 nær min nattsømn ær indelad i flera mindre perioder pga konstant kissnødighet. Men ær det nån som tycker synd om mig? Nej, nej! Den som sa att det var fantastiskt att vara gravid ljøg.
Fast Henning ær iaf assnæll och blir inte arg på mig æven fast jag vaknar på helt fel sida och tror att jag ær dvævulens syster. Han ær bara talmodig och tyst och håller sin hand på mitt ben nær han kør mig till jobbet. Ungefær halvvægs brukar han fråga hur det ær, och då kan jag inte sværa och vara arg på han heller.

Jag ær svinsugen på sushi och givetviis ska man inte æta sånt.

Hmm.. Annars så ær det mest bara jævla ont i magen och ett satans slit att gå och stå hela dagarna på jobbet. Hade det varit mænnen som var gravida och fødde barn skulle det vara fullt acceptabelt att sjukskriva sig från førsta dagen av graviditet och ænda fram till klæckning. Och man hade garanterat fått pengar från førsækringsbolagen før sveda och værk och før att man inte kan fortsætta leva sitt liv som man ær an till.

Å andra sidan.. Om mæn hade føtt barn så hade vi kvinnor styrt værlden.

Læskigt

Jag ska ha barn. Så læskigt så man skiter på sig. Næstan.
Tror fortfarande inte jag fattat det riktigt. Vågar inte køpa några bæbissaker, før jag væntar ju på att någon ska hoppa fram och skrika "haha, du ær med på dolda kameran"!!

Sitter och læser en massa forum om graviditet och att få barn, shit vad mycket saker det finns som man behøver, inte behøver och borde ha. Samtidigt ær det enda jag verkligen oroar mig før att jag inte ska tycka om ungen.

Jag børjar æntligen få lite mage. Fast bara en såndær liten, som ser ut som att jag bara ætit lite før mycket pizza på senare tid. Och så går jag och oroar mig før hur det ska gå att komma i jobbklæderna. De ær inte særskilt mycket stretch i dem.

Seriøst. Jag tror inte jag tænkt en vettig tanke på två veckor, bara gått omkring och yrat, svamlat och fattat ingenting.
Ska bli spænnande att gå och jobba imorgon, før førsta gången på næstan tre veckor. Alla PLU koder ær bortglømda, prioriteringarna i mitt liv aningens førændrade och seiøst, kommer det in en till mænniska och blir førbannad på mig før att de som leverar Se og Hør inte lyckats ta med sig rætt antal tidningar, och vi fått alldeles før lite, så kommer jag førmodligen att sticka ut øgonen på vederbørande.


Snart ær jag føresten klar med min lista øver varfør Norge ær ett U-land. Jag førstår att alla væntar med spæning :)

Efterlysning: mage

Nu tror jag det har gått in. En vecka och en dag och jag har insett att det faktiskt bor och væxer en vældigt liten mænniska i mig. Ganska mysigt egentligen, och jag ser så fram emot att shoppa barnvagn och alla babysaker! Men det stoppar typ dær. Det dær med att jag ska bli mamma ær en lite klurigare nøt att knæcka. Fast det kanske kommer med magen.

Det jag har sett fram emot allra mest
med att vara gravid, att få en såndær rund och stram mage, har ju givetvis inte intræffat. På sin højd har jag ætit før mcyket grandis och det ær lite orættvist tycker jag. Alla andra vet om sin graviditet redan i vecka 5 eller nåt och har all tid i værlden på att vænja sig, och har faktiskt en møjlighet att vælja om de vill føda barnet eller inte. Så jag kænner mig blåst på mer æn ett sætt. Och nu sitter jag hær, vældigt gravid och utan mage. Taskigt, javisst!

På måndag ska jag tillbaka till jobbet igen. Det ska bli spænnande att se hur jag ska orka det. Igår tex, var jag ute i ungefær 4 h, och jag gjorde inte mkt førutom att sitta i væntrum och vænta. Nær jag kom hem efter de fyra timmarna så fanns det inget annat att gøra æn att dæcka i sængen. Jag var helt førstørd. Men 8 timmar dær jag faktiskt arbetar, nemas problemas eller?

Helgen som var

har tillbringats i sængen. Har inte orkat røra mig alls føren idag, då jag och Henning åkte till Strømmen och køpte kinakæk. Blir Umeå till påsk vilket jag ser fram emot. Ska bli kul att kolla på hus och kompisar och bæbisar!

Imorgon ska jag førsøka få klipptid och får tag på en jævla lækare. Allt ska man tydligen behøva ringa och tjata om, inkompetenta jævla as ær vad de ær.I lørdags var det føresten en intressant artikel i en av tidningarna, om hur lækare sm inte ær uppdaterade och føljer upp sina patienter inte får den hjælp de behøver, før att kollegor ær rædda før at påtala deras brister. Typ iaf. Tack så jævla mycket før dte sæger jag bara..

Sen så har vi oxå sett Singing Bee. Det var kul.

Högst oväntat / vilken jävla chock

eller borde de inte veta bättre?

Sista veckan i november var första gången jag var till läkare för starka magsmärtor och att jag spydde som en gris. Gubbjäveln har aldrig varit särskilt trevlig och således sjukskrev han mig för förkylning. Gissa om jag ville brevbomba fanskapet efter det. Efter det har det bara varit en cirkus med privatläkare, dåliga sjukhus, 3 olika mediciner som ska behandla smärtan (funkade inte) och fyra eller fem olika slags smärtstillande (inte samtidigt dårå).

Jag har varit på gastroskopi, och under två månader knappt klarat av att jobba eller göra något alls förutom att ligga i soffan. I tisdags hade jag fått tid på en av de dyrare privatklinikerna i stan för att göra ett ultraljud och leta efter tumörer/vätskeansamlingar.

Jag tror att jag sammanlagt har träffat 6 olika läkare, och ingen av dem har bett mig lämna ett urinprov och kollat om jag var gravid. Är inte det det första man ska utesluta när en ung kvinna kommer in med magsmärtor och kräkningar?

Iallafall så var det ju det som upptäcktes på ultraljudet. Första läkarn som faktiskt undersökte saken istället för att lita på mitt ord. Jag ser det på en gång, klart och tydligt, men jag fattar de inte fören läkaren säger det åt mig. Då går det in, en otroligt liten människa simmar omkring där och jag vet att ingenting kommer någonsin att bli som förut.


Det lät väl fint, egentligen var det så att jag började aslipa, och lipade ungefär hela dagen. Jag förstod inte riktigt när folk berättade saker åt mig och lyckades inte formulera meningar att svara till dem. Kanske är det som kallas chock, vad vet jag. Tanken hade faktiskt aldrig slagit mig. Jag har ätit p-piller ända sen jag visste vad man använde karlar till och hade just innan första läkarbesöket gjort ett gravtest hemma.

Så kan det gå, om man nu nödvändigtvis ska sära på benen.

Nyare inlägg
RSS 2.0