Jodå, nog fan fick jag ringa själv för att fråga vad 17 de kommit fram till.
Och kärringjäveln damen har mage att höja rösten till mig  när jag lugnt och sansat förklarar att jag tycker att det är ganska irriterande att behöva ringa och efterlysa mina jävla pengar gång på gång. Stället behöver seriöst en jävla omorganisering och anställa personal som faktiskt klarar av sitt arbete!

Ny påminnelse på mobilen till den 27e oktober är iaf att ringa till det där helvetesstället och påminna dem om att det att dags för en ny utbetalning. Allt ska man då jävlar i mig måsta göra själv i det här landet.



Nu ska jag pussa på min bäbis och bli på bra humör igen!

Fanns det något som helst alternativ till inkomst så hade jag bett dem fara och flyga för länge sen.

Mina föräldrapengar ska komma ca den 23e varje månad. De kom inte då, men efter samtal med mammaledig väninna som inte får sina pengar fören sista arbetsdagen varje månad så tog jag det med ro. Kollade in NAVs hemsida där det stod att utbetalningen skulle vara den 26e. Vaknar upp idag, nöjd över pengadagen, tror jag, tills jag ringer telefonbanken och inser att jag är lika black som jag var igår.

Jag ringer den inkompetenta nollan på NAV som ska försöka få tag på nån som kanske kan betala ut pengar till mig idag. Sen säger hon att hon ska försöka ringa upp mig om hon fått reda på något. Måste jag gå dit imorgon för att få mina pengar så ska de jävlar i mig få höra ett och annat, samt få diverse otrevliga saker uppkörda på ett ställe där solen aldrig någonsin vill skina. Borde nog skaffa barnvakt så Iselin slipper gå i terapi för det iaf..


Sen är det ju en annan historia om att om inte hyran betalas senast den 1a varje månad så kan vi enligt hyreskontraktet bli utslängda på dagen. Det vore ju en mysig tanke. Iofs skulle det inte gjort nån skillnad. Pga av mögel och o-internet så är vi ändå aldrig hemma.

Det känns som ganska många vuxenpoäng att man tycker att det äntligen är måndag. Det är härligt att kunna ta tag i saker och försöka få något gjort. Hur mycket man än vill så funkar det inte på helgerna. Vi kan konstatera att solen skiner som aldrig förr, löven är vackert eldfärgade och Iselin ligger ute i sin vagn och sover. Hon somnade bara vi kom utanför dörren, lilla tröttmössan.

Idag ska vi ringa på några lägenheter så vi får komma på visning. Hoppas nån av dom rkar vara beboelig så vi får flytta. Vi satt och pratade idag, och kom på att den mest sannolika anledningen till att vår nya hyresvärd målat om både sovrum och kök innan vi flyttade in måste ha varit för att täcka över mögelfläckiga väggar. Finns det ens människor som gör sånt?! Nå, hoppas den där flytten sker inom en snar framtid.

Nu ska vi börja göra oss klar och gå ner till Kolbotn Torg för att träffa några andra mammor och barn.

Bara jag och Iselin. Vi började med att prata lite, eller ganska mycket. Allt mellan himmel och jord täcktes in och sen var hon tvungen att sova lite. Jag fick läst bok, sytt, pysslat lite med hennes fotoalbum och pratat med mamma (min alltså). Sen såg jag och lilla grisen på film och åt grönsaker. Det kändes som att jag var tvungen att gottgöra fredagens intag av onyttigheter.

Inatt nångång ramlade pojkvän och lillebror in genom dörren, snorfulla och hade hunnit glömma bort hur de tog sig hem från stan (?). Jaja, idag är det städdag. Allt som oftast blir jag arbetsledaren from hell, i och med att nån måste passa på bäbis och jag har störst bröst så jag vinner. Det brukar bli rent iallefall och det är det som räknas.

önskar man väl alltiid att man hade skippat de där sista tre drinkarna. Eller att man hade lyckats med det där finurliga att dricka varannan vatten. Eller att man hade gått hem tidigare. Men fan så kul vi hade. Träffade på lite Umeåfolk, en snubbe som gick i samma tyskaklass som mig och en annan. Världen är bra liten.

Henning står i startgroparna och är redo för en kväll med playstation och öl. Jag har lovat Iselin att dricka massa vatten och äta nåt smask ikväll. Och så Johnny då förståss.

Skulle köra till Ski. Passerar en rondell med en bil framför mig. Som stannar upp. Och börjar backa!

Herrejävlarimig, jag trodde jag hade sett allt redan.

Och Ballan påminde mig om vem det var vi tjuvringde till!
Ingen mindre än Bosse Ringholm!

Bara för att jag råkade berätta åt Iselin att jag ska ut på krogen och ränna ikväll, så skulle ungen jävlas genom att hålla mig vaken typ halva natten. Sjysst! Jävligt sjysst! Fast jag gav igen genom att lura henne att sova helt till klockan 10, och så drick jag kaffe! För lite sömn har aldrig hindrat nån från att gå ut å dricka öl!

Och det där med att inte sova så mycket på natten gör att jag idag har nöjet att umgås med gnällfisen nummer 1. Men det gör inget, jag försöker pussa ihjäl ungen för hon är så otroligt söt med mungiporna nere vid knäna. Nu sprakade det till i brallan (på lilla fröken alltså). Hon låter inte alls som en liten fröken ibland. Jaja, jag borde kanske röra mig hemåt och se om jag kommer i nå snygga kläder. Förmodligen inte, så då tänkte jag bara rulla in mig i aluminiumfolie. Glansigt, tajt och bra!

Åkte buss till schtan idag. Ska gå av med barnvagnen, precis vareda jävla dumskalle går bara förbi och tränger sig förbi mig som står i dörren och inte tar mig ut för att det var så högt till trottoarkanten. Är det bara jag som är uppfostrad till att man erbjuder sig att hjälpa folk med barnvagn eller gamla tanter (och farbröder med för den delen) av bussen? För att inte tala om de där jävla nollorna som bara sitter och låter gamla skröpliga tanter stå upp, och busschauffören som kör som om han hade stulit bussen. (Det kanske han hade i och för sig, det vet jag ju inget om.)

Kan ju passa på att säga att det finns inte bara idioter. Det var en gång en snäll tågkonduktör som frågade mig och barnvagnen var vi skulle av, så han kunde återvända och hjälpa oss av. Och den snälla servitören på Fridays som erbjöd sig att sänka musiken så den sovande bäbin inte skulle vakna. Och den gången en man på andra sidan den knökfulla tågvagnen reser sig upp och visar att en höggravid mig kan få ta hans sittplats. Det är såna som gör att de finns hopp för mänskligheten.



Annars har jag och Iselin hängt med Anna och baby Elsa idag. Vi hade skittrevligt och promenerade genom halva stan, drack kaffe och skvallrade. Utgång planerades in på fredag, nu är det våran tur!

Karlar som är förkylda måste vara det mest patetiska som finns.

"Jag tror jag döööör så mycket feber jag har, minst 40 grader!" Betyder att kroppstemperaturen är aningens förhöjd för att det är kvällstid och vederbörande ligger under tre filtar.

"Gör det ont i bröstet när du hostar? Det gör ont i bröstet! Är det normalt? Ska det vara så?" Är ungefär samma sak som att de har lite slem i halsen.

Eftersom min lillebror har vart inneboendehos oss nu så har jag inte bara en, utan TVÅ karlar som gnäller och tycker synd om sig själva. Båda två gick iaf till jobbet idag, så ja fick lite lugn och ro med lillgrisen min. Vi har vart på shopping med bestemor idag, jag och Iselin. Hon behövde en ny pyjamas efter som två stycken spys ner rätt så fort. Så råkade jag köpa värdens snyggaste body med pingviner på oxå. Diverse anat småpill inhandlades oxå, så dagens shoppingdos är nog med råge avklarad.

Nu vill hon ha mat. Puss haj på daj

Min mamma tror jag har något som kallas grundkondition. Jag tror att allt av sådant försvann i samma veva jag flyttade till Holland och fick dygnet runt tillgång på billig alkohol. Aja, hon kan ju få leva i den villfarelsen. I alla fall så har Iselin sovit över hos besteföräldrarna inatt, och jag sov klockan runt. Minus tre (eller var det fyra?) gånger som jag var upp och pumpade. Crazy bananas. Men inte fan blev jag nå friskare för det.

En gång i tiden, för inte allt för länge sen så började Norwegian flyga till Umeå. Svinglad var jag, både billigt och snabbt! Och vad gör de asen då? Jo, de lägger ner de turerna! Besvikelsen är stor, och hade det inte varit för att jag själv såg hur tomma de flygen var (vem vill till Umeå alltså) så hade jag skrivit ett långt klagobrev till deras VD. Nu gör jag alltså inte det.

Jag nöjer mig med att kramas med min älskade lilla tvåmånadersbäbi som jag saknat hela natten och dagen!

Iselin, det sötaste jag vet, fyller 2 månader idag! Shitt pommfritt så stor hon blitt! Dagen börjades med att vi skickade hennes far på jobb. Yes, han har börjat jobba! Åt ett random bemanningsföretag som ger honom uppdrag vecka för vecka, men han tjänar iaf pengar.

Sen sov vi, himla länge, typ halv 11 vaknade jag av ihärdigt skrikande. Vanligtvis när hon aldrig verkar bli lycklig, brukar vi komma på efter typ en halvtimme att vi borde byta blöja. Idag tänkte jag vara en föredömlig mor och komma på det på en gång och vad händer? Jo, det är inte blöjan som plågar barnet. Jag överväger att ringa bäbis-doktorn, när jag kommer på att jag kan ju prova att mata barnet. BINGO! Efter litet go varm mammamjölk somnar hon om så sött, och jag känner mig som en fårskalle. Fast jag skyller på att hon och mitt snor hållt mig vaken halva natten, så jag kanske kommer undan.

När hon sen vaknade satt jag och åt frukost. Man kan tro att små bäbisar blir väldigt ledsna och skriker när de vaknar ensamma, men inte min Iselin inte! Hon låg så nöjt och tittade i taket och på diverse ting i sovrummet när jag tittade till henne. Så då klädde vi på oss, låg i sängen och pratade en stund innan vi gick ner till besteföräldrarna. Och nu sover hon igen. Kanske för att ladda upp inför ännu en natt med att hålla mig vaken? Den som lever får se.

My old buddy Stoltz utmanade mig, och jag har ungefär inte så mycket annat för mig än att snora så here it comes!


Fem saker jag ska göra idag?
1. Först ska jag snyta mig så jag kan andas
2. Sen ska jag leta upp näs-sprayen som jag vet ska finnas någonstans
3. Tvinga Henning att laga middag - jag är sjuk!
4. Duscha - personlig hygien är underskattat
5. Se Ylvis möter väggen på TV Norge. Shit som vi har längtat efter att det ska börja, och äntligen sker det! Skrattkramper har utlovats, och med tanke på dagens snorighet så blir den nog en del flygande snor oxå. Pax att inte sitta brevi mig!

 Vad gjorde jag för tio år sedan?
Seriöst, ska jag minnas det? Jag som inte ens vet vilken dag det är typ. Jag försöker väl då. 10 år sen var jag 14.
Alltså borde jag ha varit en otroligt seriös idrottare. Jag spelade fotboll, gick till skolan och öhm.. Jag måste nog ha förträngt den delen av mitt liv.

 Vart har jag bott?
Aah! Nu börjar vi snacka lite! Bodde ett tag i Malmberget som nykläckt, för att sen flytta till världsmetropolen Skaulo. Vid typ 10 års ålder flyttades det in till storstan Gällivare där jag bodde tills jag var 16. Då bar flyttlasset till Umeå. 2005 flyttade jag till Leiden, Holland, och i september -06 bosatte jag mig i Oslo. Mina flyttar mellan stadsdelarna här blir lite för avancerat för den oinvigde, så vi kan bara konstatera att jag nu bor på Kolbotn, strax utanför Oslo.
 
Fem saker jag skulle göra om jag var biljonär
1. Köpa en ö utanför Dubai
2. Resa jorden runt
3. Köpa ett fläskigt hus
4. Köpa en bil med plats för barnvagn
5. Betala av mina skulder till min mor


Jag utmanar er som läser (jag vet var din brevlåda bor!) att svarav på oavanstående.
Jag hoppas det bringar dig lika mycket glädje som det gjorde mig!

Skål och potatis!

När mjölkfabrikens strejk upphört, vad händer då?

Jag vaknar upp med värdens förkylning! Ont i halsen, hostar och snor för kung och fosterland. Är så länge sen jag varit förkyld så jag minns typ inte hur det kändes. Förr i tiden så hällde jag i mig en flaska echinea-nåt för att hålla mig på benen och dra in pengar. Nu förtiden får jag nöja mig med att snora på mitt barn.

Henning ska och jobba imorgon, vilket lämnar mig ensam med Iselin en hel dag! Första gången på sisådär två månader det sker, så jag är mer än lovligt nervös. Hur ska detta gå?

För några dagar sen, jag vet inte riktigt hur många började det göra ont i mina titts. Några timmar senare började jag känna mig risig, för att ytterligare några timmar senare ligga med feber och frossa. Party party! Mjölkstockning trodde jag bara amatörer råkade ut för (vilket iofs kan vara anledningen jag åkte på det) men jag lyckas visst ändå. Med febertoppar på 39.3 grader, tror jag aldrig jag vart så dålig tidigare. Inatt har jag iaf inte haft frossa, utan legat och svettats som en gris i en bastu (äckelvarning när man vaknar av stora svettpäslor som rinner i nacken). När jag väl tagit mig upp ur sängen  så lutar sig min käre sambo mot mig och konstaterar att "det var du som luktade!" Sen tvingade han mig att duscha.

Nu sitter jag här med inte så mycket feber, men stora klumpar i brösten och mår illa som fan.

Jag hoppas du får alkoholförgiftning om du ska ut och supa.
Känns mycket bättre om alla andra oxå mår dåligt.

eller Att haffa en karl

Mikaela har fått för sig att hon kan komma och kräva saker.
Vilket hon inte kan. Men jag har tid att döda, så jag kan ju berätta ändå.


Sommaren 2006 var sommaren då jag kom hem från Holland. Efter nästan ett år mitt i smeten så kändes lilla Umeå inte alls särskilt upphetsande. Lösa planer om Portugal eller ett kryssningsfartyg byttes snabbt ut mot drömmen om rikedom och kärlek i ett fjärran land. Sagt och gjort. Jag hittade (o)lämplig människa att flytta med och sen satte vi oss i bilen och körde västerut.

Med hjälp av bekantas bekanta så fick vi lägenhet på Stovner, och jag började jobba som servitris. Många långa timmar och skavsår senare började pengarna rulla in, och jag flyttade in till the city, OSLO. Ungefär där nånstans bytte jag jobb, och hamande på ett café där jag lagade lattes, smörade mackor och spanande på uniformerade väktare. Rikedomarna som jag tjänade spenderades på någon av stadens barer, eller på skor.

Efter ett tag fick jag en ny kollega, och i slutet av maj månad så skulle jag på fest hemma hos henne och hennes pojkvän på Kolbotn. Och där, den kvällen träffade jag min karl! Det ena ledde till det tredje, vi började kila stadigt och 9 månader senare kom Iselin.

Det var den långa historian som gjordes kort, och vi kan konstatera att rikedomarna uteblev (eller gjordes av med fort som attan), kärleken däremot lyckades jag ganska bra med, både karl och unge är inte illa pinkat.

Hanna berättar om hennes hälsovecka som ska starta. Eftersom allt som saknats för att jag ska påbörja mitt sunda leverne är motivation, så kom detta som ett brev på posten. Sömnen får jag kanske inte gjort så mycket med, men jag kan både äta sunt och motionera! Så med lite tur, kanske jag kommer i en snygg tajt klänning lagomt till nästa sommar då vi ska på bröllop!

Heja Hanna som kommer med så bra ideér, och smittar av sig så jag oxå vill vara sund och hälsosam!

Iselin närmar sig sin åttaveckorsdag på onsdag. Det märx hon börjar bli stor, för idag sov hon alldels ensam på soffan medans jag satt och bajsade. Det var iaf himlarns skönt, både att hon inte vaknade så fort jag gick ut ur rummet, och att jag fick lite egentid på dass. Jag har hört att det är viktigt, det där med egentid.

Nu har vi just kommit hem från träff med våran barselgrupp. Idag var vi bara 3/5 och vi insåg att det där med att inte bestämma vem som hör av sig till den som inte var där var en dum idé. Vi kände oss väldigt elaka när vi insåg att en av mammorna inte dök upp för att vi glömt att berätta att vi skulle ses. Iselin var sin vana trogen, och sov genom det hela och jag fick le åt kommentarer som "men guuuud så snäll hon är!" och liknande hån. Å andra sidan är det ju himla bra hon vet hur man uppför sig bland folk.

Lillgrisen har brukat bajsa ungefär 2-3 gånger om dan hittils. I helgen blev det en förändring och hon gjorde inte nr. 2 på över 24 timmar. Även fast hon väldigt gärna ville. Bäbispappan blev lite orolig, och just innan han skulle ringa och väcka någon fagperson, så kom det värdens laddning. Över hela ungen. Som blev väldigt lycklig när hon både fick lätta på trycket, och bada! (Givetvis förevigades ögonblicket, och bilden kommer att sparas och plockas fram när hon tror hon ska börja ränna ute med killar).


Så som jag har förstått det finns det nån förutfattad mening om att man som mamma bara sitter och jämför sina barns avföring, men jag skulle vilja påstå att för min del har detta har inget alls att göra med att jag blivit mor. Jag har nog bara aldrig lämnat kiss- och bajsåldern.

att aldrig se fram emot saker. Det enda det garanterar är att man blir jävligt besviken.
Utöver det kan jag bara tillägga att helger är de nya måndagarna.
Sugiga jävliga dagar man önskar man slapp gå upp ur sängen.

• imorgon ska vi (under förutsättning att bestemor är barnvakt) dra till Tusenfryd och åka karuseller.
• ikväll ska i käka tacos och se film (alternativt spela Buzz)

Så har jag en hemlig önskan om att vi ska spela fotboll, hoppas Henning går med på det. Det krävs, för det är hans kompisar vi ska spela med isåfall (lite svårt att spela med mina osynliga vänner). Risken är rätt stor jag blir för lat, men det får vi ta sen :)

Så var lillebror här, och som sig bör när man har besök så är vi äckligt kulturella. Igår var vi alltså till schtan, och eftersom det är Oslo så var de regnjackan som togs med och inte solbrillorna. Vi fick bestiget das nya operahus, som är vitt som snö. För en gångs skull var det soligt, och allt det vita utan solbrillor var ingen höjdare. Sen var vi på Munch-museet (där både Madonnan och Skriet var på plats), Vikingskiphuset och en reptilpark.  Sista delen hade vi tänkt bevittna matningen (frysta möss och kaniner utlovades, ingen bäbi på menyn) men vi var drygt en timme tidiga så vi gav upp och åkte hem.