Håhåjaja, hela dagen har gått åt pipsvängen. Först skulle vi på visning. Bara det att det snöat 1 dm inatt. Och ingen är uppe före 12 och plogar på en lördag.. Vi kommer på visningen en 20 minuter tidigt, står ute och väntar. När den ska börja ringer tjejen som ska ha den och säger de blir 10 min sena när de knappt tar sig fram längs vägen. Jaja, tur i oturen så innebar det att Iselin hann somna i vagnen.

Sen skulle vi och bada. Jag upptäcker när vi ska köpa lunch att jag glömt mitt visa-kort hemma. Tur som f har jag mitt svenska ica-kort där mamma häromdagen berättade hon hade slängt in en slant. Buss + t-bana + promenad i oplogad uppförsbacke. Bara för att inse att jäkla skit-simhallen stänger om 30 minuter. Vi vände och skulle åka hem. Missade bussen (som går en gång i timmen) med 30 sekunder. Men hem kom vi iaf, tillslut.


Jajuste, nämnde jag att plogbilen, när den nu kom körde fort som fan och sprutade snö över hela mig och vagnen?! Jäkla tur det inte låg någon hård isklump där. Jaja, Iselin har iaf vart pigg och glad större delen av dagen och klappat den stora tigern på Oslo s. För henne var det nog bra utflykt bara att få se alla tåg, bussar och traktorer, för hon pekade och berättade om allt :D

Nu är det kartong-packning som står på kalendern. Och så ska jag sy en knapp och en anna liten sak.
Sen, då är det kväll

Efter en natts sömn, mycket velande och listor och gud-vet-vad så gjorde jag det. Jag ringde och sa jag ville ha lägenheten. Jag och Iselin var hetaste kandidaterna hittils, men vi får inte veta fören på söndag om det blir något. Alltså är allt upp till ödet. Är det tänkt vi ska bo där får vi den, ska vi bo nån annanstans så får vi den inte. Lite skönt nånstans att det inte är upp till mig. Shit, jag kommer ju få magsår på kuppen.

Nu sla jag börja med ett varmt och förhoppningsvis avslappnande bad. Sen ska jag skicka in barnehagesöknad till Oslos kommun och packa några kartonger.

Det blir bra. Allt blir bra, oavsett.

har aldrig varit riktigt min grej. såna där livsavgörande saker som inte längre bara ställer mitt liv upp och ner utan oxå lilla flisans. Usch och fy och tvi, allt har sina för- och nackdelar. Men vilka nackdelar är acceptabla och vilka är det inte? Vilka fördelar är bäst? Och hur fan ordnar det sig med barnehage och jobb och sånt som man gärna bor nära? Förbaskade skit, aldrig får det vara enkelt. Nu ska jag sova.

Det är som att dunka huvudet i en betongvägg.
In genom en örat, ut genom det andra.


Jag fantiserar om att antingen börja bajsa pengar, gifta mig rikt eller hitta nån som vill dela lägenhet med mig och lilla skrutten. Sådär mammakollektivigt eller som i Tillsammans. Jupp jupp.

Gissa hur mycket jag längtat efter onsdagen? Helt extremt jättemycket kan jag upplysa er om. Och inte bara för att jag varit hemma med sjuk liten i flera dagar. Det blev trevligt sällskap och några öl. Mysigt värre! Nästan så jag saknar lite att bo i storstan :)

Igår körde vi torsdagsmys här hemma. Lilla fröken är ju inte här ikväll, så vi fuskade och tog det tidigt. Det bidde tacos och badkar! Skitabra och supernajs om man frågar mig. Iselin verkade oxå gilla det ;) Sen somnade hon tidigt, hon var nog tröttis efter bus på barnehagen. Där är hon nu oxå, på maskerad! Hon klädde ut sig till drake, en väldigt söt sådan om jag får säga det själv.

Vad kvällen (och helgen) har att erbjuda återstår att se. Lite soffahäng måste avklaras först.

Idag började sådär. En lägenhet som inte blev min due to idiot till hyresvärd. Gnällig, missnöjd och ilsk liten tjej (inte bara jag alltså). Jag ville gräva ner mig. Sen ringer bästaste Anna och ville komma på kaffe. Ja tack sa jag, sen dök hon upp med bakgrejs och började laga semlor! Underbart gott var det, både med semlor och vuxet sällskap. Energinivån steg märkvärt, så efter hon åkt hem igen så hade vi kul igen jag och Iselin. Tur det iaf finns några finingar här som kan lysa upp vardagen ♥

Att ens chef (om man nu hade haft en sån) tar så illa vid sig när man är (var) hemma med sjukt barn. Det är ju inte som att det är kul. Det är ju inte som att man hellre hade vart på vilket jävla skitjobb som helst hellre än att ha gnällig, kokhet och grinig unge i famnen 24/7. Vilken fröjd det vore att få sitta på toa utan någon i knät. Nej, vara hemma med sjukt barn är ingen höjdare.

Saker jag hellre gjort:

• petat snus i ögat
• fått skavsår
• ryckt bort tånaglar med pincett

och så vidare och så vidare.



Det var väl mysigt de där två första dagarna, massa kramar och mys. Men sen, sen blir det bara påfrestande, för att inte tala om slagsmålen som bryter ut 3 gånger om dagen i en vecka tack vara penicillinet.

Så vi åkte en sväng dit med lilla skruttan som fortfarande är febrig. Infektion i både öron och hals och jag förstår genast varför hon inte varit så pigg på mat. Det var absolut inget kul när doktorn skulle lyssna och titta i öron och hals, stick i fringret däremot var piiis åf käjk! :) Penicillin blev det en vecka, och tillbax för nytt stick på onsdag. Så hon får vara hemma och slappa till dess. Hon slocknade iaf fort i sin säng när vi kom hem, väldigt nöjd efter att ha fått åka buss TVÅ gånger!

Jag börjar tro att jag är sjuk i huvet.
Jag ligger här i sängen och skrattar för mig själv.
Högt. Ja, så högt man nu vågar utan att väcka skruttan.
Mentalsjukhus nästa?

Efter att lillan vart på eftemiddagsbesök hos sin far så fick jag hem henne febrig och hostig. Natten har alltså varit sådär med 1000 uppvaknanden, givetvis varenda en just när jag somnat. När hon väl tystnat så hade jag mensvärken from hell så jag kunde inte sova pga det. Tur i oturen iaf är ju att febiga kids sover mer, så vi hann med några rundor på dagen :) Ikväll har hon börjat hosta ännu mer, alldeles röd i ansiktet och kommer till mig och vill att jag ska få det att sluta. Lilla stackarn tog till och med äcklig flytande noskapin utan att gnälla när jag lovade att det skulle hjälpa. Vilket det ju inte gjorde. Hon orkade inte ens äta välling innan hon somnade nu, hon var så sliten. Hoppas hon får sova en gnutta innan det är på'n igen.

Tur i oturen igen iaf att vi inte hade några roliga och äventyrliga planer för helgen. Orkar vi så ska det målas med fingerfärg, men det är det mest avancerade jag kom på.

Gårkvällen blev lite av en viljornas kamp. Iselin ville inte sova, fast hon var trött. Det var mycket spring fram och tillbaka från sängen, och jag insåg att det behövdes lite terapi för att orka med. Så jag började baka äppelpaj. Och fick gång på gång gå och följa liten tillbaks till sängen. Till slut, efter drygt en och en halv timme så tystnade hon äntligen (lagom tills kakan var klar). Jag var tvungen att smyga mig dit för att se till så hon sov och inget annat, bara för att mötas av det här:

 

 

Idag är det fint, soligt och lite småkallt. Iselin ska till sin far i eftermiddag, så jag slipper både hämta och laga middag. Det finns en del saker jag borde ta tag i här hemma, men det blir väl som vanligt misstänker jag :) Tänkte kika lite flygbiljetter iaf, det är alltid bra att titta på. Och fantisera. Fast först blir det frukost och nyhetsmorgon!

Det var alltså den där magiska första helgen helt utan Iselin. Lite skräckblandad fötjusning sådär. Fredagen blev en tidig kväll i säng, och jag sov 11 timmar ostört. WOW! Värsta grejen! Lördagen blev gomiddag, godricka och gosällskap. Klart trevligt och välbehövligt att komma ut för att slippa sakna sig blå utan barnet. För en dryg timme sen kom hon iaf hem, genomsvettig och jättetrött. Måste vara ett bra betyg på första utan-mamma-helgen. Somnade fort gjorde hon oxå, innan 7 så nu sitter jag här ensam igen.

Och funderar på vad vi ska roa oss med nästa helg? Besök anyone? Hos mig eller dig, vilketsom :)

Kommer härmed till min dotter. Världens finaste och underbaraste och bästaste och duktigaste lilla stora tjej. FÖRLÅT för att jag anklagade dig för att ha snott mitt körkort och gömt det på dumma ställen, eller ännu värre, slängt det i soporna. Det är nu återfunnet, och jag skäms när jag berättar var jag fann det. Såpass mycket så jag vill inte ens säga det, utan lämnar det åt er som läser: gissa! Snälla gör det. Eventuellt jag borde gå och kolla synen snart.

Finaste lilla tjejen har hjälpt mig att leta körkort ikväll, utan lycka. Men hon är söt när hon ligger på golvet och ålar och tittar och gör som mamman sin. Nu sover hon sött i sin säng sen två timmar, hon var nog lite tröttis efter förra nattens aktiviteter :) Lekt lite med webbkameran har vi gjort oxå. Spännande att se sig själv i mammas dator!

Har vänt upp och ner på kök och vardagsrum utan lycka. Körkortet är spårlöst försvunnet. Och jag har glömt bort hur det gick till för att få ett nytt, förutom den där hämta-ut-på-ambassaden-mellan-10-och-12-delen. Jäkla skitunge att hon ska klåfingra på allt. Eller så ringer jag Saida.

Det hela började väl egentligen igårkväll. Ungen vägrade sova och hade i tillägg till det fått tag på mitt körkort så nu är det putts väck. Jag försökte fråg var hon lagt det men hon bara ryckte på axlarna och sa båtta. Inte mycket hjälp jag fick där inte. Klockan 04.00 (ja, jag tittade på klockan) så vaknade jag av knorr vid sidan av mig och sträckte ut en arm för att klappa på magen så hon skulle somna om. Bara för att upptäcka att hela ungen och halva sängen var alldeles blöt. Förbannade jävla skitblöja som inte sitter där den ska. Det var bara att gå upp och börja torka, tvätta och byta. När den lilla cirkusen var avklarad var ju ungen pigg som en fisk och tyckte vi skulle gå upp och äta frukost och leka. No way tyckte jag som fått långt ifrån de 8 timmarna jag föredrar. Så de kommande tre timmarna spenderades åt att sova kortare stunder och därimellan försöka få ungen att somna om. Hon satsar verkligen på att bli ensambarn! Nu är hon iaf leverad dit där de får betalt för att vara med henne och jag njuter och tänker inte hämta henne en minut före tre! Elakt och extremt dåligt att ha henne där när jag är hemma? Javisst, men det skiter jag i.

Iskallt och trist. Internet och teve tog semester due to några "uppdateringar" om man ska tro det där sällskapet vi nu har sånt från. Kul. Vad gör man då? Fick plockat och städat köket iaf. Fint blev det och jag önskar det alltid kunde se ut så. Iselin står och sjunger med till Lykke Li och leker med sin fina röda buss. I ett tappert försök att ljusna upp en annars blå måndag så ska vi äta tacos till middag. Försöka lura hjärnan att det är fredag och hoppas på nya krafter.