Jag undrar om det är the curse of mitt stjärntecken eller om jag bara har myror i brallan. Med jämna mellanrum kommer det såna där extrema moments när jag inte kan ta mig iväg fort nog. Måste ut, uppleva, upptäcka och bara komma mig bort, resa lite. Ofta resulterar det i lite mer eller mindre spontana resor. Suget brukar ge med sig lite när det ligger en e-biljett i min inbox. Nu ligger det ju till som så att som vikarie med ytterst osäker framtid kan man som inte bara ta ledigt hur som helst, man kan inte heller lägga sina sista slantar på en flygbiljett. Så idag började jag laga en efterlängtad fotobok. Göteborg och framförallt Portugal. Vill ha en fin, ordentlig en som jag och Iselin kan titta i. Hon minns ju så himla mycket, så det vore kul att kunna se på bilder tillsammans. Så nu är det på g. Återstår bara att se hur länge det tar innan den är komplett ^^

Min dotter satt och fipplade med min telefon här en dag och hittade bilderna som hon belåtet bläddrade mellan. Där var det en bild på mig, på väg till tåget (ego-pix, så very bloggigt av mig, jag vet!). Hon verkade inte helt förstå vad det var hon såg.


- Mamma, vad göör du? undrade det lilla livet först. Jag sa att det var när jag var på väg in till byn.
- Mamma,  var är jag?

Ja, kära dotter. Jag tycker oxå att bilder ser lite konstiga ut om inte du är med på dem.





Ibland vill hon oxå leka att hon ligger i min mage. Då ska det lyftas på tröjan, och så ska hon ligga med huvet på min mage tills hon lessnar. Det blir väldigt varmt då. Varmt och lite mysigt.

Det började redan förra helgen, på söndagen när jag vaknade och kände mig som sju svåra år. Mjo, nog hade man ju lite feber oxå. Raklång i soffan hela dagen. Ont i halsen och pigg 3-åring som vill leka. Provade mig på jobbet på måndag, orkade en timme innan jag gick hem. Jag var very very uschlig och det var extremt synd om mig. På tisdag var det så illa så jag hade minst alla fötter i graven och ringde således vetrinären för att bli avlivad. Eller nästan. Få penicillin iaf. Doktorn underade vadd et var för fel på mig när jag kom dit, hon verkade inte gilla att jag diagnostiserade mig själv med halsfluss. Man kanske inte gör det efter man gått sjukt många år i skola. I alle fall som behövde hon bara lysa in i halsen på mig för att inse att mjo, jag hade nog rätt. Jag misstänker att det var ett straff för mitt självdiagnostiserande när hon beordrade mig ut för stick i fingret. Men jag var för risig för att oroa mig. Jag ville bara ha mitt heliga papper som ger mig rätten till penicillin. I allefall så blev halsprovet klart och sa klart å tydligt jag vad dödens sjuk, så jag slapp stick i fingret. Sen dess har jag mest bara legat raklång i soffan eller sängen och tyckt extremt synd om mig själv.


Iselin har haft turen att få sova en natt extra med pappan sin så jag slapp gå ut i mitt bedrövliga tillstånd. När hon väl var här däremot har hon tagit god hand om mig. Klappat mig på pannan och gett mig en kram och sagt "så, nu är det bra". En hel hög med färgglada konstverk har jag oxå fått för att jag ska bli frisk lite snabbare. Och så höjdpunkten med sjuk mamma - man får medicinera henne! Jag undrar om man borde skämmas när man låter sin 3-åring dela ut morgontabletterna. I sure don't. Jag tvingar i henne meddosin när hon är sjuk och hon får göra likadant med mig när jag är sjuk. Jag låssas oxå att jag inte vill, men då blir hon sträng och säger att "doktorn sa att du må". Klart pedagogiskt. Och jag längtar till när hon blir äldre och kan berätta hemma hos kompisar att hon brukade tidigt tvinga i sin mamma medicin på morgnarna ^^

Nöjd tjej som byggt största tornet! Tillåme högre än hon själv!

Hösten har gjort entre här i Norge. Vi pratar om det på morgonen, när det ibland är mörkt ute när vi går till jobbet. Begreppen höst och vinter har jag inte lyckats förklara helt. Eller hon hajar ju grejen, gula och röda löv som faller av träden och snö och kallt och mörkt. Det var mörkt imorse så då drog hon slutsatsen att det var vinter och då kommer snön. Soon, kära dotter :) Hon har fått en ny ryggsäck idag btw. Den är lila med fjärilar.

Jag gillar hösten har jag insett. Mer än jag trott. Äntligen slipper man gå omkring och vara konstant svettig och varm av all sol, man kan ha på sig goa halsdukar och tjocka sockar. Den dagen det är kallt nog för mössa blir jag glad! Levande ljus och värmeljus har oxå gjort sitt återintåg i mitt hem. Måste bara komma ihåg att köpa rätt batteri till brandvarnaren så jag vågar använda dem..

På jobbet förbereds det för höstfest och kokas sylt och paketerar kryddor. Allt egenodlat såklart. Min (och en annan kollegas) tjänster läggs ut nu i dagarna, så från 1a november har jag förhoppningsvis fast jobb. Hoppas hoppas hoppas utav bara fan! Jag letar bil oxå. Inte en vinter till med det här satans äckliga kollektivutbudet. Jag vägrar. Mindre taktiskt däremot att jag kan nada om bilar och inte vet helt vad som är bra och mindre bra. Bromsar är bra att ha, har jag hört. Är det sånt som räknas som extrautrustning typ?!

Aja, enuff av det här. Ska klippa lite plantor här i huset. Av 6 tomatplantor har jag fått 6 tomater. Pretty dålig utdelning om jag får sägat själv..

Idag har min stora tjej varit till tandläkaren. Han tyckte det var vääärldens fånigaste grej och skulle apsilut inte dit, men väl där så gapade hon snällt och lät tandläkaren räkna och se på tänderna. I blame it åll på att vi övat hemma och tittat och räknat och pekat. Mammas stora tjej

... när du ska hämta ditt barn på den privata barntillsynsordningen och varken du eller personalen hittar henne.

Jamen jisses. Har jag blitt gråhårig efter det här så förvånar det mig inte. Jag kommer för att hämta min lilla korv. Pratar lite med den pedagogiska ledaren på hennes avdelning innan jag frågar var hon är. Det hör inte till vanligheterna att hon inte är där så fort jag kommer in genom porten nämligen. Tittar in i garaget. Inte där. En ur personalen ser efter runt omkring men inget barn någonstans. Går runt å ser efter lite mer noggrant och sen engageras ytterligare en ur personalen för att leta, både inne och ute. Frågar andra barn, ingen vet. Leta, leta, leta, i säkert 10 minuter. Hon som jobbar där frågar en av de andra pojkarna om de vet var Iselin är jodå. Garaget (där jag bara sett 3 gånger och en annan lika många). Längst in i hörnet är en stor kasse där de har leksaker. Mellan den och väggen är det typ 25 cm. Där emellan hade skitungen gömt sig och tyckte det var huuur kul som helst. Tur nån tyckte det iaf..


Annars har vi haft en very mysig kväll. Bara varit vänner och samarbetat. Unlike typ igårkväll och imorse. Det är inte alltid lika lätt att vara 3 år och ha en vilja av stål. Speciellt inte när ens mamma är minst lika ensvis.

Är min underbara dotter. Hon vet precis vad man får lov till och inte, och testar gärna gränser för att se om mamma får tuppjuck den här gången. Tur de säljer vin på dunk nuförtiden ;) (obs, skämt!). Varför är gräs gräs? Frågade hon här om dagen och det är lite i den stilen det går. Annars har vi gärna djupa samtal, hoppar i vattenpölar och hon har blitt en hejare på att röra smeter och degar. Favoritbok innan sängdax är två stycken. Mumuntrollet fyller år eller När Findus var liten och kom bort. Hon har föresten oxå fått ett par alldeles egna Findus-byxor med svans som mormor sytt till henne. De är fräsiga! Så har hon fått sin allra första tid till tandläkaren om två veckor. Min STORA tjej! Hon gillar att dansa, så jag hade velat anmäla henne på danskurs, men jag tror dte får vänta iaf till våren, då jag förhoppningsvis har en bil. Vi får dansa hemma så länge.

 

Mycket nöjd är jag med att tvättnötsträdet verkar trivas i mitt hem. Den lilla lilla frukten som var för nån vecka sen är nu stor och spännande! Tomaterna har det däremot gått lite sämre för i år. På sex plantor är det inte mer än fyra små gröna tomater, än så länge. Annars har jag provat nytt brödrecept idag. Kokosbröd. Hur sjukt jävla gott som helst. Märkte oxå att ungefär allt på utsidan av spisen, inklusive knappar och bänken bredvid var snorvarma. Jag önskar mig mitt eget hem med riktigt kök och riktig spis.