Solen skiner från en klarblå himmel. Termometern visar att våren äntligen är här. Den här gången hoppas jag den får stanna. Iselin sover sin förmiddagslur, säkert för att ta igen lite av nattsömnen som försvann på grund av all hosta. Jag sitter här och snorar och dricker varmt te med honung. Ska vi aldrig få vara friska? Inte för att vi är sjuk-sjuka, mer bara sådär jobbigt förkylda. Jag kan inte minnas sist jag var sjuk så här ofta.

Iselin har fått nya saker för sig. Hon vill inte sova. Det spelar ingen roll hur trött hon är, hon ligger vaken och vrider, vänder och korvar sig. Skriker gör hon oxå. Tre gånger om dagen när det är dags för vila, och varje kväll när hon ska sova. Det tar minst en halvtimme att få henne att komma till ro, och tålamodet sätts verkligen på prov. Kvällarna är enklast, för då tar pappan första ronden och går och lägger sig med henne. När mamma-skriken är outhärdliga så går jag dit, och hon tystnar och somnar fort. Hon är i allafall väldigt duktig på att säga mamma. :)

Hon har oxå börjat smacka med tungan när det är matdax. Hon tittar intensivt på vad det nu är som hon vill ha och smackar. Då får man snabba sig. Det bästa är när hon klappar på mina bröst och smackar, då är det bara att plocka fram dom :P


Promenad i solen. Ja, det är sockar hon har på händerna.
Jag hittade inte hennes vantar.