Bombangrepp
Krigszon, explosion, katastrofberedskap, bomb, angrepp, skottlossning, terrorangrepp ...
Nyhetskanalerna har otroligt många ord för att beskriva vad som skett och sker i Oslo i eftermiddag och ikväll. I snart 5 timmar har nyhetskanalerna snurrat här och twitter uppdaterats frekvent för att få information som norska medier ännu inte gått ut med. Lillegull somnade efter att vi pratat om trasiga fönster så nu sitter jag här och blir mer och mer förskräckt över vad som sker. Inte längre i välden där ute, utan i mitt hemland, i min hemstad.
Me ndet är svårt att säga att jag inte på något vis väntat på det. Det kommer närmare och närmare och det är bara naivt att tro att man är förskonad mot sånt bara för att man bor i lilla Norge (eller Sverige.)
Att sen sitta och se på allmänhetens bilder från det som skett får ju ses som mindre intelligent från min sida. Att se restaurangen vi ofta besökt och gärna besöker med fönstrena sina liggandes på gatan, eller gatorna vi gått tillsammas ofta jag och lillegull med krossade rutor är not so fun. Anywhere, anytime..
Nyhetskanalerna har otroligt många ord för att beskriva vad som skett och sker i Oslo i eftermiddag och ikväll. I snart 5 timmar har nyhetskanalerna snurrat här och twitter uppdaterats frekvent för att få information som norska medier ännu inte gått ut med. Lillegull somnade efter att vi pratat om trasiga fönster så nu sitter jag här och blir mer och mer förskräckt över vad som sker. Inte längre i välden där ute, utan i mitt hemland, i min hemstad.
Me ndet är svårt att säga att jag inte på något vis väntat på det. Det kommer närmare och närmare och det är bara naivt att tro att man är förskonad mot sånt bara för att man bor i lilla Norge (eller Sverige.)
Att sen sitta och se på allmänhetens bilder från det som skett får ju ses som mindre intelligent från min sida. Att se restaurangen vi ofta besökt och gärna besöker med fönstrena sina liggandes på gatan, eller gatorna vi gått tillsammas ofta jag och lillegull med krossade rutor är not so fun. Anywhere, anytime..
3 år
Idag vet jag en ofattligt fin och underbar tjej som fyller 3 år.
Tre år och så envis, underbar, självständig och omtänksam.
Tre år och så många kloka saker du säger, så många svåra frågor du ställer och så som du tar hand om mig.
Tre år och så älskad och så fylld av kärlek själv.
Fina, underbara dotter.
Grattis på födelsedagen!
Tre år och så envis, underbar, självständig och omtänksam.
Tre år och så många kloka saker du säger, så många svåra frågor du ställer och så som du tar hand om mig.
Tre år och så älskad och så fylld av kärlek själv.
Fina, underbara dotter.
Grattis på födelsedagen!
Krakow
Det hela började lite nervöst, då mitt halvtrasiga pass gjorde mig osäker på om Ryanair skulle släppa iväg mig. Farhåhorna visade sig vara onödiga då de inte ens tog passen ur handen på en bara man höll det öppet så de kunde se. Piss åf käjk! Att åka med Ryanair funkade bara fint tycker jag, så länge man är medveten om att man får det man betalar för så kan man inte bli besviken. Hörlurar så man kunde lyssna på musik var fint, så man slapp lyssna på deras reklam och sälj-snack.
Framme i Krakow, helt i tid hade vi beställt hämtning på flygplatsen så vi skulle slippa irra omkring och leta vårat hotell sent på kvällen. Klart bra val, och sjukt bekvämt. Hotellet låg mitt i smeten. 30 meter från europas äldsta torg Rynek Glowny. Efter incheckning gick vi ut för att få i oss nån mat och ta oss en öl eller som jag gjorde, en skitgod strawberry daiquiri. Klockan var efter 22, så det var inte vældigt många ställen som fortsattserverade mat, men vi hittade iaf ett ställe på torget där vi fick äta pierogi, degknyten fyllda med kött och champinjoner. Sen gick vi tillbaka till hotellet och somnade fort. Trots närheten till många barer så sov vi gott hela natten med öppet fönster. Att vara utsliten gör helt klart underverk :)
På tisdag gick vi upp tidigt och åt frukost, för att sen leta oss in mot busstationen. Målet för dagen var Oscwiecim, eller Auschwitz som det heter på tyska. Det var minibussar som körde och stoppade på diverse ställen och släppte av eller på folk. Vi fick iaf sitta, fördelen med att vara tidigt ute. Efter en dryg timme kom vi fram och då var det bara att ställa sig i kö för att betala för att få en guide. Under högsäsong måste man ha guide för att se Auschwitz I, det kostade oss ca 40 zloty, dvs inte alls många pengar. Vi fick såna tjusiga hörlurar vilket var bra, då kunde vi höra guiden även om man gick lite runt för att ta bilder. Att besöka Auschwitz är något helt speciellt. Känslan man upplever när man är på plats där så många oskyldiga har torterats och dödats är helt speciell. Något som verkligen gick innanför skinnet på en (för att nämna något specifikt) var att se mängder och åter mängder av små små barnskor, små smutsiga barnkläder och en trasig docka. Här var det inte tal om att göra skillnad på någon.
När guidningen runt Auschwitz var klar, efter 2,5 timmar, så tog vi en gratis shuttlebuss till Auschwitz II - Birkenau. Vi gick in genom "dödens port", samma port där tågen rullade in med fångar som sen sorterades ut direkt efter ankomst. Det första som slog mig var hur stort det var! Vi såg vakttorn efter vakttorn utanför stängslena och det var svårt att verkligen ta in hur ofattligt många människor som slavat och dött där. Vi kunde oxå se ruinerna av krematorier och gaskammare som SS-soldaterna sprängt i ett försök på att undanröja bevis för vad som har skett där.
Efter drygt 3 timmar, som inte kändes ens i närheten så långa tog vi bussen tillbaka till Krakow. Vi hamnade på en grillrestaurang där vi åt middag, utsvultna efter en dag då vi glömt bort att äta. På kvällskvisten gick vi en tur i gamlebyen, ned mot Wawel-slottet och judekvarteren - Kazimierz. Vi var valdigt slitna efter en lång dag så vi var tillbaka på hotellrummet kring midnatt.
Onsdag, sista dagen. Vi fick köpt oss en guidad tur till Saltgruvan i Wieliczika och skulle bli upphämtade med minibuss. Vi hade dock två timmar tillgodo, så vi fick oss en promenad i gamlebyen igen och lite nya gator vi inte sett tidigare. Sen åt vi en god andra frukost innan vi satte oss och väntade på våran guide. Det visade sig att vara ett rätt smart drag att boka en guidad tur, vi gick före en hel del köer med folk som inte gjort det nämligen. Gruvan då. En sjukt massa trappsteg att gå ner innan vi äntligen fick påbörja våran tur. Ca 3 kilometer skulle vi gå, långt ner under marken. Gruvan har en konstant temperatur på ca 14 grader, så det var välkommet för oss nordbor som inte är van vid så mycket varmare temperaturer. Det var mycket fina utskärningar och statyer gjorda av salt och bara salt. Helt fantastiskt vad de får till. Det klart läskigaste var iaf när vi skulle ta hissen upp och skulle trängas 9 personer på en extremt liten yta. Här snackar vi klaustrofobi!
Vi blev avsläppta i Kazimierz när vi var på väg tillbaka. Vi hittade en japansk restaurang där vi fick i oss lite mat innan vi skulle göra de två sista stoppen innan det var dags att röra sig mot flygplatsen. Koncentrationslägret Plaszow, som det stod en beskrivelse på hur man hittar dit. Bara det att den beskrivelsen var rätt dålig så vi hamnade på villovägar innan vi tillslut hittade rätt. Det finns inget egentligen kvar av lägret att se, men det är stället där ondskan personifierad - Amon Göth var kommandör, så det kändes som värt att ta en tur. Det var rätt kusligt tycker jag, små stigar in bland träden och buskarna på precis samma plats där så många dödats.
Sista stopp var Schindlers fabrik. Det var bara förra året de gjort om det till ett museum, som vi tyvärr inte hann gå in i. Men vi fick se det som en gång var fabriken åtmonstone. Efter detta sista stoppet var det bara att ta sig till centralstationen och hitta sig ett flygtåg. Värt att nämna är att det var 29 grader varmt och strålande sol. Alltså var vi som inte är så väldigt vana vid värmen helt slut och genomblöta av svett. Speciellt med tanke på att vi gått runt en mil den dagen, om inte mer. Vi vågade iaf inte klaga, det kändes lite opassande av någon anledning.
Flygtåget kostade hutlösa 10 zloty per person. (Ca 25 nok) och innan boarding var jag lite smånervös jag inte skulle få följa med pga mitt trasiga pass då de verkade vara lite mer noggranna i Polen. Men nej nej, samma taktik som på vägen ner så var allt i box och vi var på väg hem. Såhär i efterhand skulle vi ha planerat och bokat in turerna vi var på lite innan, så hade vi kanske hunnit med något till, men allt i allt så har det varit en kalasfin resa.
Framme i Krakow, helt i tid hade vi beställt hämtning på flygplatsen så vi skulle slippa irra omkring och leta vårat hotell sent på kvällen. Klart bra val, och sjukt bekvämt. Hotellet låg mitt i smeten. 30 meter från europas äldsta torg Rynek Glowny. Efter incheckning gick vi ut för att få i oss nån mat och ta oss en öl eller som jag gjorde, en skitgod strawberry daiquiri. Klockan var efter 22, så det var inte vældigt många ställen som fortsattserverade mat, men vi hittade iaf ett ställe på torget där vi fick äta pierogi, degknyten fyllda med kött och champinjoner. Sen gick vi tillbaka till hotellet och somnade fort. Trots närheten till många barer så sov vi gott hela natten med öppet fönster. Att vara utsliten gör helt klart underverk :)
På tisdag gick vi upp tidigt och åt frukost, för att sen leta oss in mot busstationen. Målet för dagen var Oscwiecim, eller Auschwitz som det heter på tyska. Det var minibussar som körde och stoppade på diverse ställen och släppte av eller på folk. Vi fick iaf sitta, fördelen med att vara tidigt ute. Efter en dryg timme kom vi fram och då var det bara att ställa sig i kö för att betala för att få en guide. Under högsäsong måste man ha guide för att se Auschwitz I, det kostade oss ca 40 zloty, dvs inte alls många pengar. Vi fick såna tjusiga hörlurar vilket var bra, då kunde vi höra guiden även om man gick lite runt för att ta bilder. Att besöka Auschwitz är något helt speciellt. Känslan man upplever när man är på plats där så många oskyldiga har torterats och dödats är helt speciell. Något som verkligen gick innanför skinnet på en (för att nämna något specifikt) var att se mängder och åter mängder av små små barnskor, små smutsiga barnkläder och en trasig docka. Här var det inte tal om att göra skillnad på någon.
När guidningen runt Auschwitz var klar, efter 2,5 timmar, så tog vi en gratis shuttlebuss till Auschwitz II - Birkenau. Vi gick in genom "dödens port", samma port där tågen rullade in med fångar som sen sorterades ut direkt efter ankomst. Det första som slog mig var hur stort det var! Vi såg vakttorn efter vakttorn utanför stängslena och det var svårt att verkligen ta in hur ofattligt många människor som slavat och dött där. Vi kunde oxå se ruinerna av krematorier och gaskammare som SS-soldaterna sprängt i ett försök på att undanröja bevis för vad som har skett där.
Efter drygt 3 timmar, som inte kändes ens i närheten så långa tog vi bussen tillbaka till Krakow. Vi hamnade på en grillrestaurang där vi åt middag, utsvultna efter en dag då vi glömt bort att äta. På kvällskvisten gick vi en tur i gamlebyen, ned mot Wawel-slottet och judekvarteren - Kazimierz. Vi var valdigt slitna efter en lång dag så vi var tillbaka på hotellrummet kring midnatt.
Onsdag, sista dagen. Vi fick köpt oss en guidad tur till Saltgruvan i Wieliczika och skulle bli upphämtade med minibuss. Vi hade dock två timmar tillgodo, så vi fick oss en promenad i gamlebyen igen och lite nya gator vi inte sett tidigare. Sen åt vi en god andra frukost innan vi satte oss och väntade på våran guide. Det visade sig att vara ett rätt smart drag att boka en guidad tur, vi gick före en hel del köer med folk som inte gjort det nämligen. Gruvan då. En sjukt massa trappsteg att gå ner innan vi äntligen fick påbörja våran tur. Ca 3 kilometer skulle vi gå, långt ner under marken. Gruvan har en konstant temperatur på ca 14 grader, så det var välkommet för oss nordbor som inte är van vid så mycket varmare temperaturer. Det var mycket fina utskärningar och statyer gjorda av salt och bara salt. Helt fantastiskt vad de får till. Det klart läskigaste var iaf när vi skulle ta hissen upp och skulle trängas 9 personer på en extremt liten yta. Här snackar vi klaustrofobi!
Vi blev avsläppta i Kazimierz när vi var på väg tillbaka. Vi hittade en japansk restaurang där vi fick i oss lite mat innan vi skulle göra de två sista stoppen innan det var dags att röra sig mot flygplatsen. Koncentrationslägret Plaszow, som det stod en beskrivelse på hur man hittar dit. Bara det att den beskrivelsen var rätt dålig så vi hamnade på villovägar innan vi tillslut hittade rätt. Det finns inget egentligen kvar av lägret att se, men det är stället där ondskan personifierad - Amon Göth var kommandör, så det kändes som värt att ta en tur. Det var rätt kusligt tycker jag, små stigar in bland träden och buskarna på precis samma plats där så många dödats.
Sista stopp var Schindlers fabrik. Det var bara förra året de gjort om det till ett museum, som vi tyvärr inte hann gå in i. Men vi fick se det som en gång var fabriken åtmonstone. Efter detta sista stoppet var det bara att ta sig till centralstationen och hitta sig ett flygtåg. Värt att nämna är att det var 29 grader varmt och strålande sol. Alltså var vi som inte är så väldigt vana vid värmen helt slut och genomblöta av svett. Speciellt med tanke på att vi gått runt en mil den dagen, om inte mer. Vi vågade iaf inte klaga, det kändes lite opassande av någon anledning.
Flygtåget kostade hutlösa 10 zloty per person. (Ca 25 nok) och innan boarding var jag lite smånervös jag inte skulle få följa med pga mitt trasiga pass då de verkade vara lite mer noggranna i Polen. Men nej nej, samma taktik som på vägen ner så var allt i box och vi var på väg hem. Såhär i efterhand skulle vi ha planerat och bokat in turerna vi var på lite innan, så hade vi kanske hunnit med något till, men allt i allt så har det varit en kalasfin resa.
Sovmorgon
Det blev det minsann idag. Iselin var uppe tidigt och såg film. Sen kom hon intassande och jag vändemig om för att se vad hon ville.
- Mamma, kan jag få se på youtube?
Jag ger barnet min telefon.
- Bare fortsett å sov du, säger barnet och går ut i vardagsrummet och ser på Sabeltann och Pippi och Brandman Sam.
Ah, dagens snart 3-åringar och dagens teknologi = awesome!! :D
- Mamma, kan jag få se på youtube?
Jag ger barnet min telefon.
- Bare fortsett å sov du, säger barnet och går ut i vardagsrummet och ser på Sabeltann och Pippi och Brandman Sam.
Ah, dagens snart 3-åringar och dagens teknologi = awesome!! :D
Bajspass!
Mitt pass är ju av den årgången som gärna faller i bitar. Mitt har tydligen börjat släppa lite i ena kanten nu, och på måndag är det tänkt vi ska till utomlandet, med Ryanair som har pass som krav. Ajfan. Jag tänkte nödpass på ambassaden på måndag, men de ger tydligen bara sånt som gäller för en resa hem till Sverige = lite hjälpsamt. Närmsta svenska ställe för sånt är Landvetter = impossible med treåring och utan bil.
Återstår bara att hålla tummar och tår för att de inte bryr sig om sånt och jag får åka ändå. Annars blir jag ledsen.
Återstår bara att hålla tummar och tår för att de inte bryr sig om sånt och jag får åka ändå. Annars blir jag ledsen.
Jobb och helg
Veckan på jobbet har varit lugn och varm. Många som tagit semester och lämnat antingen stan eller landet. Vi som blev igen på jobbet har kunnat njuta i solen och jag har tillåme fått en mörkare vit nyans. Jag som aldrig får färg! Veckan som kommer blir nog ännu lugnare. Iselin har då sin första sommarlovsvecka och ska vara med mig på jobbet. Vilken lyx egentligen.
I helgen har vi varit innei schtan hos Micke. Ut för lite öl på fredagen då Anna var på besök från Sweden. Grymt kul! Igår gjordes det inte mycket. Jag fortsatte jaga regnhatt till avkomman men misslyckades än en gång. Sen har jag äntligen fått gjort en sak som jag velat göra i säkert två år. And I love it! En sån:
I helgen har vi varit innei schtan hos Micke. Ut för lite öl på fredagen då Anna var på besök från Sweden. Grymt kul! Igår gjordes det inte mycket. Jag fortsatte jaga regnhatt till avkomman men misslyckades än en gång. Sen har jag äntligen fått gjort en sak som jag velat göra i säkert två år. And I love it! En sån:
