Snarare en dalig vecka.  Jag forstar att mamman har mycket att gora pa jobbet, och att man inte bara kan ga hem for att ens pass har slutat nar man ar lakare. Men jag blir sa less. Jag orkar inte.
Jag blir sa sjukt javla less pa den har datorn och internetuppkopplingen som inte gor nagot som helst bra. Skype fungerar inte, Norton ar helt javla uppfuckat, och man blir frankopplad titt som tatt. Vad fan ar det for fel?

Sen finns det inge nvidare ork till nagot. Jag borde trana. Visst, en annan dag, eller annu helre manad. Jag borde duscha, men det spelar ingen roll for jag traffar anda ingen. Jag ligger anda bara i min sang hela dagen sa det finns ingen som lider mer an jag. Nya staderskan var har idag, mamman har bett henne stada mitt badrum oxa, for hon tycker det ar sa smutsigt dar. For gudsskull, lar dina egna ungar att anvanda en toaborste och att skolja bort tandkramen fran handfatet nar de grisar sa skulle det sa javla mkt battre ut. Jag stadade igarkvall, imorse var handfatet vitt. (Bor tillaggas att det vanligtvis har en laskigt mogel-gron farg). Det kanns sa javla fel att borja bortforklara sig och skylla pa hennes ungar, for det ar jag som ska stada dar, men hur kul ar det, nar det bara efter nagra timmar ser ut som en krigszon igen?

I alla fall. Nu har jag slapat mig heela langa vagen till datorn, sa nu orkar jag inte ga och lagga mig mer.
Ge mig luft!

Eller nej, ge mig bara nagot sa jag orkar.